Bakgrund

Telefon
0505-17000 (växel)

Telefontider
mån-fre: 7.30-16.30

E-post
kultur.fritid@karlsborg.se

Besöksadress
Storgatan 16
Karlsborg

Öppettider
mån-fre: 7.30-16.00

Hitta hit

Postadress
Karlsborgs kommun
Kultur- och fritidsförvaltningen
546 82 Karlsborg

Kommunen beslutade 2014 att ta fram en friluftsplan med utgångspunkt i såväl de nationella miljökvalitetsmålen som nationella målen för ”friluftslivspolitiken”. Friluftsplanen ska ligga till grund för kommunens arbete med att säkerställa och utveckla områden och möjligheter för friluftsliv, naturvård och naturturism.

Planen ska redovisa områden och upplevelsevärden för friluftsliv och naturturism med utgångspunkt i olika aktiviteter och målgruppers behov. 

Tillgänglighet i vid bemärkelse är en grundförutsättning för friluftslivet, och ingår som en viktig del i friluftsplanen. Det handlar bland annat om samordning av kommunikation och information för att marknadsföra och tillgängliggöra naturen för friluftsliv och turism. 

Syftet med friluftsplanen 

Friluftsplanen ska utgöra ett aktuellt kunskapsunderlag för översiktsplanering och detaljplanering, så att friluftslivets intressen tas tillvara och utvecklas. Målsättningen för friluftslivet i Karlsborgs kommun redovisas i planen. Den är ett underlag för att bevara och utveckla värdefulla friluftsområden i kommunen. Planen fungerar även som ett underlag till informationsmaterial. 

Avgränsningar 

Det finns en mängd olika typer av friluftsaktiviteter. Avgränsningen mellan de som tagits med i friluftsplanen och de som inte inkluderats utgår ifrån definitionen av friluftsliv. Aktiviteter knutna till idrottsanläggningar eller som ofta utförs inomhus är inte medtagna med vissa undantag.

Golfbanor (ej bangolf/minigolf) används ofta även för andra friluftsaktiviteter och skötseln av en golfbana innefattar mer eller mindre vidsträckta naturområden utanför själva banområdet.

Motoriserade aktiviteter är inte medtagna med något undantag, till exempel aktiviteter under rubriken Båtliv. För de flesta är båten ett medel för att komma ut i naturen, för fiske eller naturupplevelser i allmänhet. Mer tävlingsinriktade båtaktiviteter behandlas inte.

Jakt, som är en mycket omfattande fritidssysselsättning, ingår inte heller i friluftsprogrammet. Jakt har en tydlig koppling till de areella näringarna jord- och skogsbruk och regleras av särskild lagstiftning. Utövandet sker på egen mark eller regleras av olika former av markägarupplåtelser eller arrenden. Kommunen har liten inverkan på fritidsjaktens förutsättningar. 

Forskning om friluftsliv

Vad vet vi om friluftsutövandet i Sverige? Vilka personer är det som utövar friluftsliv, hur skiljer sig utövandet mellan olika åldersgrupper och vilka aktiviteter utövar vi helst? För att beslutsfattare, myndigheter och andra aktörer ska kunna planera och genomföra insatser behöver de kunskap om friluftslivets förutsättningar, nu och över tid. Det är tack vare forskning och statistik som vi kan uttala oss om hur saker förhåller sig, tenderar eller faktiskt är. 

Lärosäten med friluftsliv

Forskning om friluftsliv förekommer idag på olika lärosäten i varierande omfattning och med olika inriktning. Nedan räknas några lärosäten upp där det bedrivs

forskning om friluftsliv idag: 

Mittuniversitetet, har forskning om naturturism, friluftsliv i skyddad natur, friluftsliv i fjällen, samt

besökarstudier. 

Göteborgs universitet, har forskning om friluftsliv i kustmiljöer, barns friluftsliv, besökarstudier. 

Gymnastik- och idrottshögskolan och Örebro universitet, har forskning om lärande inom friluftsliv. 

Umeå universitet, har forskning om naturturism, regional utveckling. 

Sveriges lantbruksuniversitet, har forskning om friluftsliv i skog, friluftslivets ekonomi. 

Forskning bedrivs även vid Blekinge Tekniska Högskola. 

Mer information om forskning friluftsliv finns på Naturvårdsverkets webbplats samt på (CNV), Centrum för naturvägledning. 

Tätortsnära natur

Av Sveriges befolkning (ca:10 miljoner) människor, bor huvuddelen cirka 8 miljoner i tätorten. 

Att kunna utöva friluftsliv är av största värde för ca: 3 miljoner, vilket gör att det påverkar deras val av bostadsort och bostadsområde. Det tätortsnära friluftslivet är därför viktigt att beakta när det gäller användningen av mark och vatten i anslutningen till tätorter. De allra flesta anser att det är kommunernas och statens ansvar att skydda mark som är lämplig för friluftsliv. 

Tätortsnära natur bör inte ligga längre ifrån bostaden än att det är gångavstånd, man bedömer avståndet till 1 km, som längst 2 km. Desto närmare ett friluftsområde man bor desto oftare besöker man det. 

I Karlsborg är det endast boende runt Rödesunds torg och Kanalholmen som har längre än 1 km till skogsområden. Boende i detta område har närhet till friluftsbad, fiske och båtliv. Vår hälsa och vårt psykiska välbefinnande gynnas av att vara ute i naturen vilket gör att ju oftare man besöker ett grönområde ju mindre är man utsatt för stressrelaterade sjukdomar. Ett sådant samband gäller oavsett kön, ålder, social och ekonomisk status i samhället. Detta gör att bevarande av grönområden inom tätorten nära bostäder och arbetsplatser blir en samhällsekonomisk investering. 

En god folkhälsa blir därigenom beroende av möjligheterna att utöva friluftsaktiviteter eller bara vara ute i naturen.

Tätortsnära natur 

bör inte ligga längre från bostaden än att det är gångavstånd - som längst 2 km.

Av Sveriges cirka 10 miljoner invånare, bor huvuddelen - cirka 8 miljoner - i tätorten.