Planprocessen

En ny detaljplan krävs när det saknas en gällande plan för området eller när en befintlig detaljplan inte medger den åtgärd som önskas.

Den som vill att en ny detaljplan tas fram kan lämna in en begäran om planbesked till kommunen. Ett planbesked innebär att kommunen tar ställning till om de avser att inleda ett planläggningsarbete eller inte.

Kommunen ska lämna besked inom fyra månader från att en komplett begäran har kommit in.
Planbeskedet är inte bindande – kommunen kan senare ändra sin bedömning.

Kommunen kan även besluta att inte påbörja ett planarbete. Ett sådant beslut kan inte överklagas, eftersom kommunen har det kommunala planmonopolet och själv bestämmer när och om detaljplaner ska tas fram.

Begäran om planbesked. 

Om det behövs för att underlätta planarbetet kan kommunen ta fram ett planprogram. I programmet beskriver kommunen övergripande förutsättningar, utgångspunkter och mål för den kommande detaljplanen. Programmet ska fungera som ett tidigt underlag för att pröva olika alternativ och avvägningar.

Om kommunen väljer att ta fram ett program hålls ett programsamråd. Under programsamrådet får allmänhet, myndigheter, organisationer och andra berörda möjlighet att lämna synpunkter.

Efter programsamrådet sammanställer kommunen inkomna synpunkter och bemöter dem i en samrådsredogörelse.

När kommunen har tagit fram ett förslag till detaljplan skickas detta ut på samråd. Syftet med samrådet är att ge berörda möjlighet att ta del av planförslaget och lämna synpunkter innan kommunen går vidare i processen.

Planförslaget skickas till:

• berörda fastighetsägare

• berörda boende och hyresgäster

• länsstyrelsen

• kommunala förvaltningar

• andra myndigheter och organisationer som kan beröras av förslaget

Kommunen annonserar också om samrådet, vanligtvis på kommunens webbplats och i lokala dagstidningar. Där framgår var materialet finns tillgängligt och hur du lämnar synpunkter.

Det är vanligt att kommunen håller ett samrådsmöte där planförslaget presenteras och deltagarna kan ställa frågor.

Alla som vill lämna synpunkter ska göra det skriftligt till kommunen inom den angivna samrådstiden.

Efter samrådet sammanställer kommunen alla inkomna synpunkter i en samrådsredogörelse. I redogörelsen bemöter kommunen varje synpunkt och beskriver hur dessa har påverkat det fortsatta planarbetet.

Utifrån synpunkterna kan kommunen välja att:

• justera och förbättra planförslaget

• utreda vissa frågor vidare

• eller i vissa fall inte gå vidare med planen

Samrådsredogörelsen blir en del av planhandlingarna och följer med in i nästa steg av processen.

När planförslaget har bearbetats efter samrådet ställs det ut för granskning. Syftet med granskningen är att ge berörda en sista möjlighet att ta del av förslaget innan det går vidare till antagande.

Kommunen annonserar om granskningen, vanligtvis på webbplatsen och i lokala dagstidningar. Av annonsen framgår var förslaget finns tillgängligt och hur synpunkter lämnas. Planförslaget ska finnas ute för granskning i minst tre veckor.

Den som är berörd av planförslaget och har synpunkter måste lämna dem skriftligen till kommunen senast innan granskningstiden gått ut.
Om man inte lämnar synpunkter under granskningen förlorar man sin rätt att senare överklaga beslutet att anta detaljplanen.

När granskningen är avslutad och eventuella justeringar har gjorts kan detaljplanen antas.
Beslutet fattas antingen av byggnadsnämnden eller kommunfullmäktige, beroende på planens omfattning och kommunens delegationsordning.

Efter att planen antagits ska beslutet meddelas på kommunens digitala anslagstavla. Kommunen informerar ofta även via sin webbplats.

Från den dag beslutet anslås börjar tiden för överklagande att räknas.

Om någon är missnöjd med kommunens beslut att anta en detaljplan kan beslutet överklagas till Länsstyrelsen. Rätten att överklaga har de som:

• är sakägare eller på annat sätt berörs av planen, och

• har lämnat skriftliga synpunkter under samrådet eller granskningen, som inte har blivit tillgodosedda.

Sakägare kan till exempel vara fastighetsägare, boende, samfälligheter eller andra vars rättigheter påverkas av planen, både inom och intill planområdet.

Överklagandetiden är tre veckor och börjar räknas från den dag då kommunens beslut att anta planen anslås på den digitala anslagstavlan.

En detaljplan vinner laga kraft och börjar gälla när överklagandetiden har gått ut och ingen har överklagat beslutet att anta planen.

Om detaljplanen har överklagats börjar den gälla först när:

• Länsstyrelsen beslutar att inte ändra kommunens beslut, eller

• överklagandet har prövats klart i domstol och det slutliga avgörandet fastställer planen.

När detaljplanen har vunnit laga kraft ska kommunen meddela detta på sin digitala anslagstavla.
Kommunen informerar ofta även via sin webbplats. (Att annonsera i dagstidningar är inte längre ett krav.)

Vissa detaljplaner kan tas fram genom ett enkelt planförfarande, vilket innebär en kortare och mindre omfattande process än den ordinarie. Detta är möjligt endast när:

• planen inte är av avgörande betydelse för kommunen,

• planen inte är av intresse för allmänheten,

• planen stämmer överens med kommunens översiktsplan, och

• planen inte bedöms medföra betydande miljöpåverkan.

Vid enkelt planförfarande genomförs ändå samråd och granskning, men processen är mindre omfattande och kan genomföras snabbare.